Den senaste månaden har nyhetssändningar och kvällspress tävlat i hur man bäst kan överdriva en gammeldags normal svensk vinter. "Snökaos på väg" ..."Snömonstret slår till"..."Klass 3 varningar utfärdas"..."SMHI varnar, folk insnöade". Det sista behöver det ju inte vara vinter för direkt, om du frågar mig. Nåja, du känner säkert igen dig. Media hetsar och jagar efter de mest fantastiska uttryck och slutsatser, inte sällan baserade på rena spekulationer. Frågan är varför? När slutade nyhetssändningarna berätta bara vad som egentligen har hänt? Numer ägnas det mesta åt att utreda vad som eventuellt skulle kunna hända. Frågan är vad de egentligen åstadkommer, med sin skämselprogaganda annat än just skrämma upp folk helt i onödan? Har journalisterna inte hört den gamla sedelärande historien om Peter och vargen? Tydligen inte. Frågar du mig så får de ju för böveln ta och bestämma sig. Är det inte domedagsprofetior för den globala uppvärmningen, växthuseffekter och miljöfarliga kor, så är det den kallaste vintern sedan människan uppfann journalistyrket.
Det stannar tyvärr inte där. För sen har vi ju det växande terrorhotet, självmordbombare och livsfarliga epedemier (= normal vinterförkylning). Vad menar de? Har de inget bättre för sig? Vart fan är det på väg egentligen? Jag har kört bil sedan jag var 12år, hmm 18 menade jag - i snörök och 30graders kyla. Inte fasen visste jag att det var livsfarligt. Jag har svettat mig igenom varenda sommar och gott i bar överkropp, huggit ved, klippt gräsmattan, badat och solat utan solskyddsfaktor. Det är ett rent mirakel att man lever. Vartenda år har man snorat sig igenom en dag eller två, utan några som helst gris- eller fågelvaccin. Hur jäkla tur har man inte haft egentligen? För att inte tala om vilken sjuhelsikes bondröta man haft som överlevt de shoppingrundor man varit på inne i stan. Där möter man ju mörka skäggiga män, lite här och där. Inte fan visste jag att de bar på bomber! Nä du, här ser du en som inte behöver köpa en enda lott till i sitt liv. All eventuell tur och lycka man kan begära få under ett normal långt svenskt liv, verkar redan vara förbrukat!
Med den bakgrunden är det ett under att både Jaana och jag överlevde fredagen den 7 januari 2011. Vi trotsade lite snöfall och begav oss till Luleå för att shoppa kläder. Vi klarade oss med nöd och näppe och ska nu passa på att fira Ivers 7års dag.
Vi ses! Imogon ska det skottas tak...
 |
| Iver ligger framför ett igensnöat sovrumsfönstret - dags att skotta av altantaket. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar