Fjäll och sjöfågel...

Hej!

Iver 1,5år

Mitt i veckan. Jobbet svämmar över av pågående projekt, nya projekt, omorganisationer, bokslut och budgetarbete. Lika fullt så går tankarna redan åt kommande jakter. Inte blev det bättre av att Jaana tog Iver och Lynx med sig och drog till fjälls. Vi har provsläppt Iver lite denna vecka och det verkar som om hältan har gett med sig. Jaana tog därmed chansen att få släppa vår gamle kämpe på det underlag han gillar allra bäst - färgsprakande fjäll. Jag håller en tumme hårt för att han ska hålla!

Att sitta hemma och sura i all sin ensamhet gör ju ingenting bättre. Så när Jaana packade mysse, bysse och jycke och pep iväg så fick jag båthämtning nere på piren. Det skulle nämligen bli en liten gåsjakt, på kvällskvisten. Det var polaren Robban och en kompis till honom som kom på besök. Jag hade lovat herrarna en gåsjakt redan ifjol, men den frös inne av någon outgrundlig anledning.Väl på plats så riggades gömsle, vettar placerades ut och kaffe hälldes upp. Sedan hände...ingenting. Visst flög det förbi en och annan kricka och skrake, men det var nog allt. Jag försökte hålla modet uppe på gästerna, genom att påminna om att det är ofta lite dött till en början. Men när det mörknar då ska ni få se. Robbans kompis Jonas hade ju bara kört enkom från Norsjö (9mil enkel väg), för att få uppleva en riktig sjöfågeljakt. Efter att jag nästan hade börjat misströsta så kom till slut en flock i fjärran. Förbannat - det var kråkor. Dessbättre så flög de rakt mot oss och tre väl laddade halvautomater. Flocken blev påtagligt mindre! Därefter så hände inte mycket. Jag hade nästan givit upp hoppet då det plötsligt trumpetade i fjärran. Det var bara att hala fram sin egen trumpet, gåslockpipan alltså, och börja flöjta så förföriskt man bara kunde. Och? Jodå, de kom. Första lilla plogen passerade utom räckhåll. Men sedan så fick vi både osäkra, svinga och trycka av! Innan mörkret åt upp alla möjligheter till fler skottchanser så hade vi fått ihop en fin samling gäss i gömslet.
Tack Robban och Jonas för en riktigt kul kväll - detta får vi göra om. Vi hade ju förbaskat mycket att snacka om, nästan så det störde jakten ;-)

Jakt handlar ju inte bara om att fälla vilt. Det handlar ju minst lika mycket om att kunna omvandla viltet till delikata middagar. Att enbart servera kött kan ju bli lite trist. Det krävs ju en del tillbehör till köttet för att det ska bli riktigt smarrigt. Ett tips är att av och till sänka blicken och spana av marken du går på. I år är det ett synnerligen gott år för svamp. Förra helgen skördade Jaana och jag två ica-kassar med trattkantareller! Bilden visar hur de ser ut, bara att memorera. Lite segt att plocka, ett elände att rensa, men det är värt det. En riktigt gräddig trattkantarellsås är något alldeles extra...

Vi ses!